Dan Hasson, docent, Karolinska Institutet
2011-11-09
Sanningen om välbefinnande och livslängd
Är det sant att de som mår bättre lever längre? Till viss del verkar det vara så då man inom forskningen sett klara kopplingar mellan välbefinnande och livslängd. Det verkar också finnas ett mönster där man på ett mycket tydligare sätt kan förutspå livslängd och där personliga egenskaper verkar väga tungt för hur långt liv man får. De nya forskningsrönen presenteras nu på lördag den 12 november på ”Allt om hälsan”, Stockholmsmässan.
Generellt verkar föreställningen om att välbefinnande påverkar både hälsa och livslängd hos både friska och sjuka personer stämma. Flera studier ligger till grund för detta påstående. I en studie, den så kallade Termanstudien, har man sedan 1921 följt individer födda 1910. Man har intervjuat deras föräldrar, lärare, anhöriga och låtit dem svara på enkäter genom livet. Man har genom denna studie fått viktiga insikter om livsmönster och personliga egenskaper som förklarar livslängd. Dessutom har man kunnat slå hål på en del simplistiska myter, som att man lever längre om man tar det lugnt och inte arbetar så hårt och att oro alltid är något dåligt för hälsan.
– Det här är mycket intressanta resultat som visar att det är viktigt att må bra om man vill leva länge, men att välbefinnande är inte allt för livslängden, säger Dan Hasson, docent på Institutionen för fysiologi och farmakologi, på Karolinska Institutet samt vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
I studierna har man bland annat sett att personliga egenskaper, som att man är samvetsgrann, noggrann, målmedveten, ordentlig och har ett ekonomiskt sinne var viktiga för att få ett längre liv.
– Dessa egenskaper verkar borga för en förmånligare biologi och ett hälsosammare beteende, berättar Dan Hasson och tillägger att det också visat sig att de som har låg nivå av dessa egenskaper lever kortare liv.
Men han säger också att om man inte har dessa egenskaper som barn, men får dem senare i livet, kan det i sin tur förlänga livet. Men det är inte så att maximalt välbefinnande alltid är bra – det krävs en viss balans. Exempelvis har de sett att överdrivet optimistiska personer, där det kan handla om dåligt omdöme, istället kan förkorta livslängden till exempel för att man tenderar att underskatta risker.
– Det handlar om välbefinnande under vissa omständigheter i kombination med vissa personliga egenskaper och hälsobeteende. I slutändan är det livet i stort som avgör hur långt liv man får. Det handlar också om vilka vänner man har i och med att vänner med osunda vanor kan ha negativ inverkan, säger Dan Hasson avslutningsvis.
För ytterligare information, kontakta:
Dan Hasson, docent på Institutionen för fysiologi och farmakologi
Tel: 08-524 87 061
E-post: dan.hasson@ki.se
Sabina Bossi, pressekreterare, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 66 eller 070- 614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Utställare: Karolinska Institutet
Monternummer: C02:21
